I tjänst för människor

diakonpraktikant Jonas Olander

Under några vårmånader har Jonas Olander praktiserat i svenska kyrkan i Östad och Stora Lundby församlingar. Jonas skall bli diakon. Att få arbeta tillsammans med våra diakoner i pastoratet är ett första steg på vägen dit.

Vi sitter och samtalar på torget i församlings-hemmet. Hela tiden kommer det människor förbi, stannar upp och säger några ord. Mitt ibland människor! Så kommer det att bli för Jonas när han blir diakon, och så vill han ha det.

Utbildad socialpedagog
Jonas har redan erfarenhet av att arbeta med människor. Han är utbildad socialpedagog och har arbetat som behandlingsassistent på ett skolhem för högstadieungdomar. Efter sex intensiva år blev han sjuk, fick en tid för bearbetning och eftertanke. Då kom tanken på att bli diakon, en fundering han hade redan som ung.

Att Gud leder genom omständigheter i livet, det är inte nytt för den som räknar med Gud, och det gör Jonas. Han har växt upp i ett kristet hem. Föräldrarna tillhör EFS (en inomkyrklig väckelserörelse) och Jonas är själv medlem i Lutherska missionskyrkan i Göteborg.

Nu fick han en kallelse att arbeta i Fässbergs församling. Där finns en stor ungdomsgrupp som fångats upp i samband med konfirmationen. Han arbetade där med konfirmand- och skolarbete, var ledare i ungdomsgruppen och fick också tillfälle att arbeta med föräldrautbildning.

På rätt väg
Att han trivdes så gott att arbeta i kyrkan blev för Jonas ett tecken på att han var på rätt väg. En bekräftelse på kallelsen att bli diakon. En bekräftelse han också fick av människor han mötte.

Jonas tycker om när Jesus i Johannesevangeliets 14:e kapitel säger att ”alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek”.

Jonas har en trygg tro. När han gick och läste byttes barnatron i en mer vuxen tro och han har aldrig tvivlat på Guds existens. Han vill att människor skall förstå att han tillhör Jesus och där är bibelordet i Joh.14:35 centralt för honom, något att sträva mot. Det är i vardagen han kan se Guds handlande, i ”den stilla susningen”, och det är i vardagen han vill tjäna sina medmänniskor och vittna genom att visa dem kärlek.

Marianne Johsephsson